Hela förra veckan och idag så har Nemo varit så ledsen när jag lämnat honom på förskolan. Han har gråtit redan när vi kommit dit och sen skrikit och varit riktigt riktigt ledsen när jag gått. Det har kommit så plötsligt för han har varit hur glad som helst förut.
Och det känns så jobbigt för han skulle ju kunna få vara hemma, jag ska ju inte gå och jobba, men jag vet ju att han trivs och har roligt där och han behöver det. Och idag frågade Kajsa Nemo varför han är så ledsen varje gång jag lämnar honom och då sa han:
- Mamma blir ledsen för hon blir ensam när hon lämnat mig.
Ååå lilla vännen.. Jag vet inte vart han har fått det ifrån eller om det är så han verkligen känner men jag har försökt förklara för honom att jag inte är ensam och att jag inte är ledsen, bara om Nemo är ledsen men är han glad så är jag glad.
Det kan inte vara lätt att vara liten.
2 kommentarer:
Åh lilla sötingen... Jag minns när Douglas var i 3-4 års åldern... Han grät oxå och började innan vi gick hemifrån.. Men de var bara för att han visste att jag var hemma o han ville ju så klart vara hemma med mej... De var skitjobbigt...:/
Kram K
Älskade unge som bryr sig så om sin mamma <3 vilken fantastisk egenskap att ha när man är så liten! Fråga om 13 år om han verkligen vill gå ut med sina kompisar och lämna mamma hemma själv :))
Skicka en kommentar