Och så kom slutet

Hur länge ska man blogga egentligen? Hur länge är det roligt? En jättesvår fråga att svara på och det är nog ingen som vet utan något man känner när det är dags. Och nu är det dags. Idag är dagen som jag slutar blogga. Det har varit en härlig resa som har gett mig mer än jag någonsin kunnat ana när jag började. Ni är några som följt mig från första början när jag bodde i Malmö och sen flyttade ihop med Kalle, började min utbildning, dansade samba, köpte hus, fick barn, började springa.. Det är många år vi hållit ihop nu och det har varit fantastiskt. Men det mesta har ju ett slut och så även det här.

Nej nu luras jag lite med er. Sanningen är att jag kommer sluta blogga just här, MEN ni kommer att kunna följa med mig på helt nya äventyr om ni följer den här länken. Det är vad jag och Ninni pysslat med senaste tiden och idag är det dags att köra igång! Det är superspännande och jag hoppas att alla ni som läser det här och följer mig kommer att hänga med mig till RUNNING LIFE! Vi ses där!

Konferens på Ven

Jag kom hem från Ven för ett par timmar sen. Vi har varit där med jobbet i två dagar och haft konferens. Ven är en ö som ligger utanför Landskrona och vi tog båten ut dit igår morse. Vi har ätit och pratat, ätit och pratat och jag är totalt slut. Det märks att man inte är van att sitta still så mycket, eller att äta så mycket! Frukost, förmiddagsfika, lunch, eftermiddagsfika, trerättersmiddag... God mat har vi fått och skrattat väldigt mycket. Musikquiz och trekamp hann vi också med plus lite vin och spel på kvällen i stugan som bland annat jag bodde i. 

Vi cyklade runt på ön två gånger igår också. Det är sjukt vackert på Ven och det finns så många fina små hus och det sprang rådjur, harar och fasaner överallt. En riktigt härlig upplevelse och definitivt ett resmål jag rekommenderar om man är i Skåne.

Tävlingsvecka

Den här veckan blir det mindre träning då det är tävlingsvecka. Årets första lopp är på lördag, Toughest, en åtta kilometer lång hinderbana. Jag sprang det första gången förra året och var totalt livrädd innan men det visade sig vara något av det roligaste jag gjort. Jag teamar upp med Ninni precis som förra året och två från hennes jobb. Det ska bli riktigt riktigt roligt och i år är jag inte nervös för att jag är livrädd utan för att det är så spännande. Någon som läser som ska springa? Vi startar klockan 13.40 och det vore kul att träffa och heja på bekanta ansikten.

Jag startade min träningsvecka med åtta kilometer distans. Tänkte springa mot Humlamaden och sen vända men vek in på någon skogsväg och sen en till och helt plötsligt var jag i skogen som vi bor bredvid! Då klickade det till i mitt värdelösa lokalsinne och jag fattade hur vägarna gick. Så jäkla smart.. Så nu har jag en ny runda jag kan springa, hur bra som helst!

I ett hav av vitsippor...

Förresten! På torsdags hände det grejer, då lanserar jag och Ninni vårt projekt som vi jobbat med ett tag, då måste ni vara på hugget.

Att prova brudklänningar...

Alltså, det är fan hemskt. Eller så var det jag som hade en dålig upplevelse och nu är jag emot brudklänningar. Vi hade ju en tid bokad på Skräddarhuset och personalen som skulle hjälpa mig var.. inte riktigt vad jag tänkt mig. Hon var lite menlös liksom, inget go i henne, sa varken bu eller bä om vad jag hade på mig och förstod inte alls vad jag ville ha. Och klänningarna.. Jag tycker inte att jag är speciellt stor längre men det fanns inte en klänning som passade. Den enda klänning som jag faktiskt tyckte om var det typ en decimeter kvar innan den gick att knäppa i ryggen och då var den ändå för stor vid brösten, och jag har ju inga mini-tuttar direkt. Hur tror de en kvinnokropp ser ut egentligen?? Och 11000 skulle de har för den, I don't think so.. Jag kom fram till att jag inte vill ha en brudklänning utan provade tyllkjolar istället. Finare men alla överdelar som kunde erbjudas (trots att jag flera gånger påpekade att jag ville ha något väldigt enkelt) var helt genomskinliga med lite broderier för en sådär 1500 kronor. Men vem vill gå runt med en genomskinlig överdel och visa hela bh'n? Jag fattar ingenting.. Tillslut provade jag tyllkjolen tillsammans med klänningen jag har och som jag hade med mig och det blev fint men kjolen var ju helt fel färg för att passa ihop och de visste inte om den gick att få i annan färg. Och sen känner jag att jag inte vill betala 4000 kronor för en kjol som inte känns helt hundra. Hur svårt kan det vara att göra en tyllkjol egentligen? Så nu är tanken att jag ska göra ett sista försök och beställa en brudklänning som jag hittat på nätet och tycker är jättefin och funkar inte det ska jag fixa till klänningen jag har. Lite tyll eller ett till lager spets och ett band i midjan med en blomma. 

Jag kände mig inte alls fin när jag provade klänningarna. Jag kände mig tjock, fel och ful och en "riktig" brudklänning känns inte alls som jag. Tyllkjolen till vänster ser fin ut på bilden men den var gigantisk och jag kunde knappt röra mig. Klänningen i mitten var fin när den var lite kortare fram men den hade konstig passform och gick ju på nätta 11000.. Visst, de syr ju om klänningen så den passar men ändå.. Klänningen till vänster var fin bakifrån men jätteurringning fram och brösten såg skitstora ut. Jag provade en annan klänning med lång spetsärm och i den såg jag helt störd ut! Brösten såg ut att gå ner till magen och ja, jag dör när jag tittar på bilden för jag är så jävla ful i den. Kan inte ens förmå mig att lägga ut en bild. Kalle tyckte den var fin på och därför har han ingenting att säga till om när det kommer till klänningar eftersom jag inte litar en sekund på hans smak.

Men vi hade en riktigt härlig dag på stan. Mycket skratt, god lunch och smarrig fika och så hittade vi och köpte tärnklänningar! Jättefina i en härlig färg som föll att tre tärnorna i smaken. Tyvärr var ju Maggi inte med men hon var med via telefon och fick tycka till och sen lämnade Ninni av klänningen hemma hos henne och hon godkände den.

Klänningen med stort K

Imorgon är det dags att grotta ner sig i brudklänningsträsket. Tyvärr kan en av mina tärnor, Maggi, inte vara med då det härjar magsjuka i hemmet och hon ska även vara tärna åt sin syster Elisa som gifter si i september och då hon gärna vill titta på klänningar med Maggi så kommer hon inte heller imorgon. Väldigt tråkigt men magsjuka är ju magsjuka. Jag hade sett fram emot att dela provrum och "uppmärksamheten" med Elisa, känns lite jobbigt att allt fokus kommer vara på mig. Det är därför jag valde så många som tre tärnor, för att slippa känna mig "ensam". Och såklart för att jag väldigt gärna ville ha just de tre personerna vid min sida såklart. Men iallafall, klänningar. Jag trodde det skulle bli lätt att välja ring vilket visade sig vara skitsvårt och nu är jag rädd fför att det kommer bli minst lika svårt med en klänning. Jag tänker mig spets, tyll, inte kritvit, inte fluffig och och bakelseliknande, bohemisk, romantisk med det där lilla extra. Blir lätt att hitta va??

De här klänningarna sammanfattar min smak bra tycker jag. Nu återstår det att se vad jag kan hitta.

Olof Viktors & Bo Ohlsson

Igår hämtade jag upp min barndomskompis Marika på Lunds Central efter jobbet, så roligt med besök! Hon ska var här över helgen och idag har vi varit ute på tur, men först startade jag dagen med en springtur. Ett intervallpass stod på schemat och jag värmde upp och sen körde jag samma backe som sist, 150 meter, 10 gånger upp så snabbt som möjligt och jogg ner. Liten nerjogg och rundan slutade på 8 kilometer.

Sen var det bara att duscha och ge sig iväg. Först åkte vi till Olof Viktors Café och fikade. Sjukt gott alltså. En liten macka först och sen en underbar och enorm bit morotskaka. Jag brukar inte ha problem med att orka bakverk men idag var det kämpigt.

Sen körde vi vidare mot Bo Ohlsson. Jag skulle köpa en ny studsmatta och sen kan man ju alltid köpa fina saker på Boan. En sjal, legoplatta, Playmobil, burkar med sugrör, en plåtburk, en födelsedagspresent och lite annat smått åkte ner i korgen. Sen styrde vi hemåt igen och hängde lite på uteplatsen innan middagen. Nu sitter vi alla framför tv'n och spelar tv-spel. Jörgen är också här och det blir nog inte mer action än så här ikväll.

På tal om bebissug...

Nemo som en liten nyföding i augusti 2009

 

Bebis-Leon i juli 2011