5K

Efter en ganska långtråkig och händelselös innesittardag på jobbet så kände jag ett stort behov av att få komma ut och röra på mig och andas frisk luft. Jag slutade lite tidigare och kom hem strax innan sju och gav mig av direkt. Tyvärr får jag dåligt samvete de gånger jag gör så. Jag borde ju vara med familjen när jag kom hem tidigare men jag behövde verkligen verkligen få komma ut idag. Så en kort runda på fem kilometer, 28 minuter, medelpuls på 156, så fick jag mitt behov stillat. Jag har grym träningsvärk i armar, axlar och rygg fortfarande och trodde det skulle vara tyngre att springa men det gick fint. Två nya låtar på låtlistan också, Den svenska skammen och Double Margarita. 

Fin bild från Toughest som Mikael tog. Tredje hindret och det gick bra trots att jag inte är så förtjust i höjder.

Jag nattade Leon idag men han kunde inte somna. Han får ju sova 20, max 30 minuter, på dagen men idag hade han sovit en hel timme. På förskolan tycker de att det är jobbigt att väcka honom typ direkt han somnat och det förstår jag men samtidigt så behöver han få sova lite när det är långa dagar. När han går 9-14 sover han inte. Men det blir ju en ond cirkel för ikväll var han uppe till 22 och imorgon kommer jag säkert få väcka honom eller så vaknar han tidigt och är jättetrött. Och får han då sova länge på förskolan så är han ju uppe sent imorgon igen och så vidare. Jag tycker det är hans rätt att få en kort tupplur eftersom han behöver det för annars blir kvällen ett helvete.

Så här trött blir man om man inte sover på dagen.. Plutten, somnade i badet..

Dagen efter..

Jag vaknade med härlig träningsvärk i armar, axlar och övre delen av ryggen idag, love it. Tog en titt på mina ben och de har ju sett bättre dagar.

Under dagen har det växt fram blåmärken ner över hela smalbenen och träningsvärken blir bara värre och värre, imorgon kommer jag väl inte kunna röra mig. But I love it! Det ska kännas att man presterat! Jag kollade min tid igår oxå förresten, en timme och tolv minuter blev det. Jag hade absolut inget mål tidsmässigt men jag funderade på om 1.15 skulle kunna vara rimligt för mig och ja, det var det visst!

Det har varit en lugn dag, Kalle har fiskat, Nemo har varit på kalas och så har vår personliga frisör varit här och trimmat hela familjen. Kalle klippte sig kortare och tunnade ur håret rejält, Leon klippte nacken och luggen och Nemo klippte upp håret lite mer och klippte luggen. Jag la i nya slingor, fler än sist och toppade håret. Jag trivs jättebra i min frisyr, rakt avklippt med en lutning så det är kortare bak och idag så klipptes det lite mer så det blir lite större längdskillnad, typ två centimeter till.

Nu ska jag gå upp och lägga mig, jobb imorgon igen.

Toughest 2014

Alltså, var börjar jag? Jo, jag kan börja med att säga att Toughest är en av de roligaste upplevelser jag varit med om och ett sjukt kul lopp. Jag var så nervös helt i onödan!

Innan jag åkte hemifrån. Galet nervös.

Jag mötte upp Ninni och Kira ungefär en timme innan start, vår fjärde medlem, Linnea, fick för ett par dagar sen förbud av sin läkare att starta då hon hade en inflammation i foten. Vi kollade in en del hinder och jag kände att jag inte skulle klara i princip någonting. Vi lämnade im väskorna och gjorde oss redo för start, så redo som vi kunde bli...

12.10 gav vi oss av och första hindret som bestod av tre rader jättestora höbalar gick jättebra och jag kom över utan problem. Det var nog här som tävlingsmänniskan i mig kom fram och jag fick lite mer självförtroende. Så jag taggade till och satte iväg. Många hinder att klättra över och jag hittade en teknik som funkade och det gick bättre än förväntat. Första hindret jag blev lite nervös för var rep som hängde över vatten som man skulle klättra över. Jag tog tag i repet och slängde upp benen och försökte klättra över, hängandes upp och ner. Kom inte så långt innan jag släppte fötterna och drog mig genom vattnet med bara händerna på repet. Tack och lov var inte vattnet så kallt som jag föreställt mig.

Min vän Agneta stod i början och fångade mig på bild.

Över grindar, klättra uppför nät, springa med tunga säckar genom massa bildäck... Allt gick jättebra och jag hade inga problem med orken. Efter ett tag kom vi fram till fler vattenhinder. Över och under en massa grindar i vatten, kräla genom rör som gick ut i vattnet, krypa under bryggor.. Vattnet kändes tack och lov inte kallt alls. Ungefär halvvägs stod Kalle, Mikael och barnen och hejade och det var så fint att se dem. 

Bara att fortsätta framåt och nu kom lite svårare hinder. Ett där man gick med armarna på två stänger trillade jag ner ifrån nästan direkt, den första väggen att klättra uppför med ett rep fick jag inget grepp på då mina skor var så blöta och bara gled, och så ringarna. De testade jag inte ens utan simmade ut en bit i havet istället som "straff". Det var mycket springande i sanden och det var jättejobbigt och tungt. 

Snart närmade vi oss slutet och hoppade mellan sandhögar och kom fram till isvaken. Jag trodde den skulle vara dökall men det var ingen större skillnad mot havet faktiskt. Jag kutade vidare och kom fram till vägg nummer två och nu klarade jag faktiskt att klättra upp med hjälp av ett rep! Så jäkla nöjd! Sen fick jag lite höjdskräck för man skulle hoppa ner sen och väggen var typ 2,5-3 meter hög. Men jag fixade det, fortsatte och kom till den äckligaste delen av banan, en jävla gegga som STANK, nästan som koskit. Det var väl tång och äckel från havet som vi fick klafsa oss igenom och ja, sen skulle vi under en sjukt låg bom så det var bara att hålla andan och kräla igenom driten. Och efter några meter, en till. Fy fan vad jag luktade och när jag trodde det var över så skulle vi kräla under ett lågt skynke i flera meter i geggan. Det var tack och lov bara vanlig gegga så det luktade inte så förfärligt.

Min kompis Jenny stod i slutet och tog dessa underbara bilder på mig.

Nu var det mindre än en kilometer kvar och ett berg av höbalar väntade. Bara att häva sig upp på trötta armar och sen klättra ner på andra sidan. Sen var det bara de tre sista hinderna kvar. Tyvärr klarade jag inte något av dem så jag tog två straffvarv och spurtade sen i mål.

Sjukt nöjd och glad!

Min fina Juristen tog emot mig i mål och det var så roligt att träffa henne! Och jag var så jäkla glad och nöjd och hade haft så otroligt roligt! Det trodde jag inte innan kan jag säga. En efter en trillade mina lagkamrater i mål och alla var jättenöjda och hade haft skitkul. Jag vet inte riktigt vad min tid blev men någonstans mellan 1.10-1.15 tror jag. Men det spelar mindre till, det viktigaste var att komma i mål och det gjorde jag!

Team Spring för Livet, tack för ett fantastiskt lopp! Och tack Ninni för att du drog igång det här och fick oss att ställa upp!

Nervös!

Alltså, det här med Toughest.. Vad har jag gett mig in på?? Det är i ÖVERMORGON och de senaste dagarna har @toughestrace lagt upp bilder på banbygget på Instagram och ja... Vad ska jag säga? Det är hinder som jag aldrig i hela livet kommer klara av alltså. Klättra uppför rep, svinga mellan ringar, väggar... Jag kommer slå ihjäl mig alternativt drunkna i iskallt vatten.

Leran kommer jag väl klara att kravla mig igenom, men det är väl det...

Jag är svinigt nervös!! Två gånger har jag drömt om tävlingen och i första drömmen hade jag glömt alla kläder och fick ta på mig leggings och linne och i andra drömmen hade jag glömt träningshandskarna jag köpt för att få lite bättre grepp. GAAAAHHH! Jag vet inte vad jag ska ha på mig men så lite som möjligt och i funktionsmaterial blir nog bäst eftersom jag med största sannolikhet kommer vara dyngsur. 

Jag fattar knappt att jag ska göra det, jag kan liksom inte se mig själv stå på startlinjen och springa mot det första hindret. Men på lördag är det dags, starten går 12.10 och det är väl bara att köra på antar jag..

Jag testade det här med ringar i Stadsparken i Lund förra veckan. Jag klarade att svinga mig mellan NOLL ringar.

Tröttheten!

Jag är så sjukt trött hela tiden!! Är det värmen jag inte är van vid eller vad är det? Brukar ju vara uppe och se på serier på kvällarna och njuta av lugnet men nu vill jag helst lägga mig med barnen. Jag nattade Nemo, somnade och nu är jag helt död. Men det är väl lika bra att gå och lägga sig, jag är ju inte ledig imorgon som de flesta andra.

Vad har ni gjort denna Valborg? Jag jobbade men slutade lite tidigare, njöt en stund i trädgården och sen gjorde vi pizza, lugnt och skönt. 

I love Ica Maxi, de har ALLT. Idag köpte jag ett caféset som jag ställde på ett soligt ställe i trädgården. Det är så drygt att flytta runt stolar och bord efter om man vill ha sol eller skugga.

En lista om löpning

Jag blev utmanad av Charlotta Sofia att fylla i en lista om löpning, kul grej!

1. Vilken typ av löpare är du?

Jag är målmedveten och har blivit en mycket bättre löpare än jag kunnat drömma om. Jag älskar att prestera och ger inte upp, strävar hela tiden efter att bli snabbare och uthålligare.

2. Hur länge har du löpt?

Sen januari 2012.

3. Hur mycket löper du per vecka?

Det brukar landa på 3-4 pass, 2-3 mil. Målet är att komma upp i minst tre mil regelbundet och gärna mer framöver.

4. Vilket är ditt “feelgood” tempo?

Det beror lite på. Springer jag i 6.30-6.45-tempo känns det som att jag kan springa hur länge som helst men det känns inte som "mitt" tempo. 5.30-5.40 är ett tempo jag tycker mycket om att springa i.

5. Vad måste du ha med dig på ett pass?

Klocka (klockor) och mobilen så att jag kan lyssna på en podd eller musik. Kan ICKE springa utan att lyssna på något.

6. Varför springer du?

Från början var det ju för att gå ner i vikt men jag blev snabbt hooked och nu springer jag för att jag älskar det. Älskar att känna kicken efter en bra runda, lugnet efter att ha tagit ut mig, glädjen när jag märker framsteg. Jag MÅSTE springa helt enkelt.

7. Har du någon gång ljugit för att få springa?

Ehhhh nej?

8.  Hur ofta köper du löparskor?

Jag önskar mig nya löparskor varje gång jag fyller år så hittills har det blivit en gång per år, är inne på mitt tredje par.

9. Var/hur handlar du din löputrustning?

Mest på Stadium eller HM blir det.

10.  Dygnets bästa springtid?

Morgon eller kväll. Det är underbart att starta dagen med en löptur samtidigt som en kvällstur med en hel dags energi i benen också är underbart.

11. Hur ofta tävlar du?

Hittills har det väl blivit 6-7 lopp per år.

12.  Vilken är favoritdistansen?

Jag tycker om att springa långt. På tävling är milen ganska bekväm och jag kan satsa men halvmaraton är fantastiskt att genomföra.

13.  Har du ett mantra som du rabblar i huvudet när du blir trött?

"Nu är det bara XXX kilometer kvar, det är en piss i havet!" "Ge inte upp nu, när du är i mål behöver du aldrig springa mer!"

14. Springer du helst i grupp eller ensam?

Helst ensam men det hade varit kul med en löparkompis att ha sällskap med emellanåt.

15. Hur återställer du dig efter ett långpass?

Lite extra vila men annars inget speciellt.

16. Vilken snabbhetsträning föredrar du?

Intervaller, med ett färdigt upplägg. Jag behöver ramar.

17. Vilket lopp drömmer du om att springa?

Marathon vill jag springa någon gång, häftigast hade ju varit att springa i ett annat land. Eller nåt traillopp, det hade varit kul.

18. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?

Oj... Martina Haag såklart!

19. Vilka tre till fem löp/träningsbloggare utmanar du att fylla i den här listan?

Mirijam, Ninni, PeaceLoveAndRunning, LinasGoda och ja, alla som känner sig manade!

Effektiv

Imorgon är det dags för jobb igen efter en veckas ledighet. Den här veckan har faktiskt känts lång och jag har hunnit med massor, både roliga saker och måsten. Förutom förra veckans rens och städ har jag igår och idag städat och tvättat bilen, putsat fönster, klippt gräset, röjt med röjsågen, tvättat massor och plockat fram sommarkläderna. Det ska ju bli kallare igen men då är jag redo för nästa gång det blir varmt. Från är bara hur man ska klara av att inte ha det så här varmt och gött längre??

Jag sprang en sväng i förmiddags också. Var inte sugen alls men tog en kort tur på 5,5 kilometer i skogen. Åh, det luktar så gott med torra stigar och varma barr! Pulsen låg på strax över 150 och jag kände att kroppen var trött så nu blir det vila fram till lördag då det är Toughest. Känns som att kroppen behöver all energi den kan få då...

Premiär för att springa i shorts och linne!

Prinsessan Sofia

Igår när vi var hos Ninni och Mikael så dök barnen ner i lådan med utklädningskläder. Alla våra barn älskar att klä ut sig och frossade i olika dräkter. Leon kom med en rosa prinsessklänning med tillhörande tiara och när jag satte den på honom så strålade det om honom. Det syntes lång väg att han kände sig jättefin och högtidlig och han bara satt och myste i den och så gick han runt och höll ut kjolen, så som han sett på film. Leon är väldigt glad för prinsessor och tycker mycket om Prinsessan Sofia på Disney Junior och han gick runt och kallade sig själv för just Prinsessan Sofia. En prinsessklänning ska definitivt införskaffas till vår samling utklädningskläder så att Leon kan få känna sig riktigt fin när han vill.

Sötare prinsessa har jag då aldrig sett. Jag dör lite varje gång jag tittar på den här bilden.

Söndag

Igår ett par timmar efter loppet (jag kom på plats 76 av 227) hände något med min mage. Plötsligt blev den helt utslagen och jag fick springa på toaletten i tid och otid, så även inatt. Jättekonstigt men jag tror att jag överansträngde mig i värmen för jag mår inte illa, är hungrig och kan äta så jag är ju inte typ magsjuk.

Vi var hembjudna till Ernhakarna idag och det var som vanligt väldigt trevligt och mysigt. Vi fick jättegod lunch och middag, Ninni hade fixat så barnen fick trycka med bokstäver doppade i färg på örngott, vi promenerade och ja, hade en allmänt trevlig dag. 

Tyvärr så kände jag mig helt bakis trots att jag inte drack något igår. Men återigen tror jag att ansträngningen i lördagens värme påverkat mig väldigt mycket, och att jag kanske inte är helt hundra eftersom pulsen var så hög hela tiden. Jag blir förvånad att jag sprang på en så bra tid ändå. Jag har varit väldigt trött och lagt mig tidigt hela helgen, så även idag. Sjukt trött och fortfarande kass i magen, LOVELY.

Aidsloppet 2014

Innan varje lopp så har jag en dröm om att ha sjukt mycket energi och bara flyga fram och få en sjukt bra tid. Så blev det INTE idag.

Första kilometern gick jag ut rätt hårt och det var väl misstag nummer ett. Eller misstag nummer ett var egentligen att jag drack FYRA glas vin igår. Mmmm jag vet, fyra glas vin dagen innan ett lopp, det är inte så smart. Men men, bara att bita ihop och kuta. Men så varmt det var, solen gassade från en klarblå himmel och det tar otroligt mycket energi från mig. Och sen började backarna. Lååååånga, sega jäkla backar och min puls sköt i höjden och låg närmare 170 och backarna tog aldrig slut! Det var uppför mer eller mindre i flera kilometer och när jag passerade femkilometersmarkeringen så kändes det som döden att ha hälften kvar. 

Min puls fortsatte att vara hög och steg över 170 och jag förstod inte hur jag orkade fortsätta med dem skyhöga pulsen. Sex kilometer kom, sju kilometer... Här kom jag ikapp några som sprungit förbi mig i början och efter ett tag passerade jag dem. Nu var det plattare men min puls var ändå hög och steg ännu mer, det var SJUKT varmt och en brutal motvind emellanåt. Skönt med fläkt men jobbigt som fan med motståndet. 

Kilometern mellan åtta och nio kändes så in i helvete lång och jag tänkte att jag skulle vara glad om jag kom under timmen, typ 57-58 minuter. Nio kilometer kom och min plan att öka gick väl sådär. Lite lite ökade jag och när upploppet äntligen kom tog jag mina sista krafter och spurtade i mål. När jag slog av min klocka trodde jag inte mina ögon. 53.28. 53.28!! Mycket bättre än jag någonsin vågat hoppas på och bara 30 sekunder från mitt personbästa! 

Mina tankar på att slänga springskorna och aldrig mer ta ett löpsteg försvann och jag blev sjukt glad. Om jag fick en så bra tid på ett så jobbigt lopp känns det som möjligheten för stordåd ligger nära. Och foten höll hela vägen och gjorde inte ett dugg ont, YAY!

Pustar ut i skuggan, äntligen i mål!

På plats

Jag sitter i bilen och väntar på att Aidsloppet ska starta. Det gick fortare att hitta hit och fanns gott om parkering och jag hade räknat med att parkera en bit bort så jag har lite dötid. Parkeringen är precis vid starten så jag kan lämna mina grejer i bilen, perfekt.

Jag funderar på hur jag ska lägga upp loppet. Ta det lugnt, tänka på foten och lägga mig på ett bekvämt tempo och få en okej tid eller köra på. Det är sjukt svårt att hålla tillbaka på ett lopp men jag tar det som det kommer, låter foten bestämma..

En halvtimme till uppvärmningen nu. Jag lyssnar på Alex och Sigge, solen skiner men det blåser svinkallt tyvärr. Håll tummarna nu!!

Startnummer 7 har jag idag.

När livet känns perfekt

Idag har varit en sån dag som gjort att jag laddat upp mig helt, både psykiskt och fysiskt. En underbar, perfekt dag. 

I förmiddags tog vi bussen in till Lund och träffade Maggi, Elisa och Elin och deras barn och så gick vi till Stadsparken där det byggts en ny lekplats, stor och med en massa kul. Vi hade med fika och satt i solen i flera timmar, barnen lekte och det var så jäkla mysigt.

När barnen lekt av sig ordentligt så gick vi in till stan och köpte glass och sen blev det lite shopping på TGR, Systemet och ett besök på McDonalds så bebisarna kunde få mat. Alltså, de ammades och fick flaskan, inget meal.

Efter en heldag tog vi bussen hem igen och när vi var hemma strax efter sex så sken solen på uteplatsen så jag och barnen satte oss där och de lekte med små kräldjur de köpt på TGR och jag drack ett glas rosé. Kalle kom hem sent så det blev ingen grillning men en smarrig svamprisotto istället.

Nu ligger vi i soffan och tittar på Smurfarna 2 och tar igen oss efter en helt underbar dag. Jag verkligen älskar sådana här dagar, när man för tanka energi, göra nåt kul med barnen, träffa vänner... Det gör vi snart igen!

Befrielse

Jag är HELT färdig, slut som artist, dödens dödstrött. Varför? Jo för att jag har slitit som ett djur här hemma idag. 

Först tog jag ju en springtur och efter dusch och mat så drog jag igång Projekt: Städa och Rensa. Jag började med Nemos rum och tog bort en massa saker och till och med en möbel, och sen tog jag itu med Leons rum. Rensade, fixade smarta förvaringar och fixade. Tre fullproppade pappkassar och några stora grejer åkte rätt upp på vinden. En del saker fick avancera till att bli utegrejer. Sen städade jag och slängt ut en stor typ "tunna" vi haft ved i som är stor och otymplig. 

Dags att hämta barnen klockan två och då cyklade vi hem till en tjej jag fick en massa tomatplantor av. Och sen hem, totalt blev det drygt fem kilometer och Nemo var så duktig och cyklade hela vägen. Nya cykeln är grym, han får mer och bättre fart med den. 

Väl hemma fortsatte jag med det jag inte hunnit, städa toaletten, bädda rent sängarna och torka golven och när jag var klar med det stekte jag plättar till morgondagens utflykt samt lagade middag. PHEW! Sjukt trött men nöjd med dagens effektivitet och att jag fick en massa bra saker gjorda.

Barnen tyckte att det var jättekul att gå in i sina rum och att det var "nytt" trots att jag bara tagit bort saker. De hittade grejer och kunde liksom se vad de hade, perfekt. 

Nemos rum

Leons rum

Nu ska barnen strax lägga sig och sen kanske jag också gör det, är verkligen helt slut.

Testspring

Idag var det då dags att testa foten i löparskorna. Jag kände direkt jag tog på högra skon att den klämde lite på det onda men det kändes inte så farligt. Började med att springa i lugn takt upp till förskolan, lite mer än en kilometer, och det kändes okej men ömmade lite och jag funderade på om foten skulle hålla en hel mil. Efter att jag lämnat barnen fortsatte jag och då var jag ju uppvärmd och foten gjorde inte ont alls! YAY!! 

Tog en femkilometersrunda med en puls på runt 155 och landade på 5.47-tempo. Jag var trött i axlarna och ryggen efter träningen igår och mitt vänstra ben blev mycket tröttare eftersom jag ju belastat det mer den här veckan. 

Så om foten känns fortsatt bra och inte blir svullen eller öm så springer jag på lördag!

You've got time...

Så mycket man hinner på dagarna när man inte springer! Jag har klippt gräset, plockat lite, pimpat uteplatsen, fått undan påskpyntet, städat till kaninerna och handlat fiberduk och jord. Och utan stress. När jag hämtat barnen så tog vi itu med de gamla pallkragarna som stått och växt igen sen förrförra året. Bort med all skit, jämna marken, bytte en krage, på med fiberduk, tre kragar bredvid varandra som fylldes med 600 liter jord för att äntligen plantera lite frön. Morötter, palsternacka, sallad, dill och persilja satte vi och om ett par veckor ska vi sätta lite mer sallad så det kommer i fler omgångar.

Ikväll har jag kört tre varv Scientific workout. Jag har varit helt omotiverad och inte tränat styrka på flera veckor. Löpningen är ju min passion, det jag tycker är roligt, styrkan är ju mer en komplettering som är bra för mig men inget jag brinner för. Då är det lätt att tappa det och måste göras till en rutin som går av sig själv.

Foten har funkat hur bra som helst, inga problem varken när jag klippte gräset, kånkade jordsäckar eller tränade så imorgon förmiddag blir det en testtur i springskorna! Just nu känner jag mig hoppfull inför lördag...

Solcellslampor som jag hängt i syrenen vid uteplatsen, 149 kronor på Ica Maxi.

Heja foten!

Idag är min fot knappt svullen och jag har kunnat gå helt normalt och det känns bättre och bättre hela tiden. Kanske att det kan bli lopp på lördag! Om det fortsätter åt det här håller ska jag ta en testjogg på torsdag.

Annars så är jag happy happy för nu är jag ledig i sju dagar! Tiden har gått sjukt fort sen min förra veckoledighet, och eftersom jag var extra ledig en dag i påsk känns det lite konstigt. Men jag har mycket att fixa med så det är bra. Gräset ska klippas, jag ska fixa iordning i pallkragarna och plantera , packa upp, städa, ta bort påskpyntet... Men först ska jag njuta en stund till av den här kvällen, slötitta på tv och virka lite.

Rensning coming up!

Nu när vi var i sommarstugan tog vi knappt med några leksaker eftersom vi skulle ha mycket att göra och vara ute mycket. En handfull småbilar som var kvar sen förra helgen var väl i princip de leksaker de hade och som de har lekt med dem! Fantasin har varit på topp och lekarna kreativa och de har varit helt uppslukade. När deras farmor passade dem så hade de varit till en leksaksaffär och köpt några fler småbilar från Bärgarns Hejdlösa Historier-filmen och de hade så roligt med dem.

Jag har tänkt länge på att ett överflöd av leksaker är mer negativt än positivt och det här var verkligen ett bevis på det. Så snart jag får tid så ska jag göra en ordentlig rensning på barnens rum och ta bort allt som inte leks med och all småskit som bara ligger och .... ja ligger. Jag känner redan nu hur befriande det kommer vara och sen kan man ju ta fram det gamla och byta ut grejer och det kommer då att vara som nytt. Barn, iallafall våras, vet inte vad de har om de inte ser det, med vissa undantag såklart.

Stolta killar med nya cyklar. Eller Leons är inte ny, bara målad men lika glad är han för det. Fast han vill inte cykla på den.

Fotstatus

Foten har faktiskt blivit mycket bättre under dagen och svullnaden har gått ner lite. Mot slutet av dagen har jag faktiskt kunnat gå nästan normalt! Håll nu tummarna för att foten blir bättre i den här takten för då borde jag kunna springa loppet på lördag. Kanske inte göra nåt PB men delta iallafall.

Annandag Påsk

Det blev dåligt med bloggande den här helgen, och dåligt med läsande av bloggar, men det har varit så mycket annat att lägga fokus på. I fredags kom Kalles föräldrar till stugan och vi åt lite påsklunch innan vi begav oss ut på en liten konstrunda och på kvällen åt vi jättegod hos dem i Agusa.

De här ansiktena föll jag för. Tycker de ser ut att vara hämtade ur en skräckfilm med missfoster, typ The Hills Have Eyes.

I lördags var det strålande sol och jag sprang ett lågintensivt pass på 11 kilometer på förmiddagen och sen satt jag ute och njöt i solen. Mirijam kom förbi med Sigge och hängde ett tag och vi fikade och gick ner till stranden. 

 På kvällen var det dags att gå på fest hos Jörgen. Barnen hängde med en stund för att få spela tv-spel och äta pizza men sen kom Karin och hämtade dem.

  Jätterolig kväll som tyvärr slutade lite mindre kul. Vi fick ingen skjuts hem och bestämde oss för att gå tillbaka till stugan, typ en mil, och jag hade träskor på mig. Jag lyckades såklart med att stuka foten rejält och igår kunde jag knappt stödja på den.

En vecka innan årets första lopp, ahhhh!! Så jävla ovärt! Det ser ut som att jag har en tennisboll under huden och så var det när jag stukade foten två gånger när jag tränade samba och capoeira så den är ju lite svagare. Idag har svullnaden gått ner lite och det gör inte så ont så jag hoppas hoppas hoppas det snabbt går över.

Igår kväll gick vi ner till stranden och satt där i solen, barnen lekte och det var så jäkla härligt. Nu längtar jag ännu mer efter sommar, semester och lata dagar!

Nu är jag på jobbet medan Kalle och barnen njuter av ännu en ledig dag i stugan. Önskar jag oxå kunde varit kvar men så är det och jag är glad för att jag varit ledig så pass mycket i påsk att vi kunde åka iväg.

Havet

Jag vaknade ganska tidigt idag och klockan åtta var löparskorna på och jag gav mig iväg på en tur. Uppvärmningen gick längs med havet och det var så fint så fint. 3,7 kilometer uppvärmning och sen var det dags för lite fart på asfalten. Tre kilometer med en puls på 165 vilket blir ett tempo på 4.45-5.00. Jobbigt och eftersom det var en del uppför låg pulsen uppåt 170 emellanåt. Efter tre kilometer pausade jag en bit och fick ner pulsen för att sen ta en kilometer till med fart. 165-170 i puls och 4.41-tempo. Sen nerjogg längs med havet igen, totalt 9 kilometer.