Och idag på jobbet bjöds det då på semlor och det föll sig så att hela tre stycken stod i kylen och skrek efter mig. Fan i helvete så jävla sugen jag blev!! Så jag messade Mirijam.
Jaha. Lite snopet för nånstans inom mig önskade jag ju att hon tyckt att jag väl kunnat unna mig. Men men... Bara att gilla läget. Men efter en stund slog suget till med full kraft igen och jag blev desperat och skickade ytterligare ett mess till Mirijam.
Och hennes sista sms, de meningarna, de orden. De var så förbannat bra för mig att läsa!! Där och då kom jag ner från mig semmelhimmel och slutade tråna efter dem.
Nu kanske ni tänker och undrar vad fan jag håller på med? Om jag nu älskar semlor så mycket, kunde jag inte fått äta en då? Eller en halv? Men ni förstår, det går inte. För det första har jag sagt: inget socker i januari. Och sen hade jag aldrig i livet kunnat äta en halv semla och LÄMNA den andra halvan. Och sen vet jag till 100% att jag tvångsmässigt ätit en till eftersom att jag ändå "förstört" dagen och jag kan ge mig fan på att jag ätit den sista också lite senare, helt destruktivt.
Ja men ni hör ju, helt störd är jag. Och då dåligt jag hade mått sen! Svullen, ångestfylld och så hade jag fuskat. Men jag är så jävla nöjd över att jag stod emot och det är bara tack vare Mirijam, utan henne hade jag stått där med grädde i hela ansiktet.
Vill ni veta en till sak jag är nöjd med? Idag kikade jag en snabbis på Cubus och de reade ut den modellen jeans som jag köpte i oktober. Jag var bara tvungen att testa ett par som jag såg och suktade efter redan då och gissa vad! Jag kunde ha TVÅ STORLEKAR MINDRE än då. Tror ni det blev köp??