tisdag, november 09, 2010

En mycket bra dag!

Det blev en snabb tur till Lund idag. Jag hittade alla presenter jag skulle ha och blev mycket nöjd med dem. Vi var hemma redan vid 13 igen så det var ingen lång tur men jag har kommit fram till att det faktiskt är skönare att vara hemma än att flänga runt en massa.

Annars har det varit en bra dag, fått lite samtal ringda angående jobb och jag hoppas det ska lösa sig. Det känns lite trögt att komma igång, men förra veckan fick jag ett samtal om ett jobb som jag skulle fundera om jag var intresserad av vilket jag absolut är. Det är inget jag sysslat med alls tidigare och låter väldigt spännande, så jag håller tummarna för att det skulle funka!

Jag fick välkommen post idag också, både mina Siljesvärd Design-lappar och beskedet om Nemos dagisplats. Och vi fick vårt förstahandsval, Lammet, där Nemos kompis Oliver går och även Ludvig kommer börja så det känns hur bra som helst.

Ikväll är det Desperate Housewives och Cougar Town, bästa tv-kvällen! Och ännu bättre är att Kalle har lovat att se på DH med mig, och jag fick blommor idag! Tycker ni jag bör vara orolig?

Herr Kanins öga läker fint tycker jag. Han är annorlunda på något sätt, mer harmonisk och lugn och jag hoppas vi kan få fast mården snart så han slipper vara ensam. Jörgen var hit med en riktig mårdfälla igår som nu står laddad och klar. Mården har nog inte varit här sen vi fångade honom sist men vi hoppas att han kommer snart igen. Eller en hon är det väl, troligtvis.

Lund

När ni läser det här är jag och Nemo i Lund och köper lite presenter. Det är ju Fars Dag på söndag och och så har jag en och annan fest att gå på som kräver present. Vissa fester kräver ju tal också men det är en helt annan historia...

Igår var det kallt så Nemo invigde sin nya overall och de nya skorna som jag köpte i Ullared.

Eldkorg

Så här ser eldkorgen ut som jag köpte på Ica Maxi för 199 kronor. Vi har inte hunnit inviga den än men hoppas det blir en kväll snart!

måndag, november 08, 2010

FROST


Fortfarande förkyld..

Jag känner mig verkligen sliten och trött nu. Förkylningen har blossat upp igen och inatt vaknade jag och var totalt täppt och läpparna snustorra. I morse värkte halsen så idag är vi hemma och myser. Nemo har haft en hemsk hosta ett par dagar nu och han vaknade igår och var så ledsen så halv nio bäddade vi ner oss allihop i sängen och myste. Nemo sov till 9 idag så jag har verkligen fått många timmars sömn inatt vilket behövdes.

Det är riktigt kallt ute idag och så snart Nemos potatis kokat klart tänkte jag vi skulle gå ut så han får känna på frosten i gräset.

Jörgen kommer efter jobbet med en riktig mårdfälla som han har lånat. Mården har nog inte varit här på några dagar men förhoppningsvis kommer den tillbaks snart och går en snabb död till mötes.

söndag, november 07, 2010

Utmaning!

Mirijam utmanade mig!


4 tv-program jag ser

1. Desperate Housewives
2. Cougar Town
3. Greys Anatomy
4. Lyxfällan

4 saker jag gjort idag

1. Dammsugit
2. Lekt med Nemo
3. Gått en långpromenad i skogen
4. Pysslat om Herr Kanin

4 saker jag längtar efter

1. När mården är död
2. Jul
3. Att våra nya madrasser ska komma
4. Att vinden ska bli klar

4 saker på önskelistan

1. En belgisk jätte
2. En fransk vädur
3. En hund
4. Att Nemo ska få vara frisk

4 saker jag avskyr

1. Folk som vill "knäppa en på näsan"
2. Folk som inte kan acceptera andra bara för att de inte tycker lika som de själva
3. Mårdar
4. Folk som är själviska och snåla

4 jag utmanar

1. Ninni
2. Lina
3. Anna
4. Ulrika

lördag, november 06, 2010

50-årskalas

Nu är vi hemma efter att ha firat Kalles morbros fru som fyller 50. God mat, vin och en makalös tårta bjöds det på. Nemo visade upp alla trick vi lärt honom och alla var sååå imponerade. Det gäller att dressera bra.

Kalle ska jaga imorgon så han orkade inte se någon film ikväll så jag funderar om jag själv ska kolla något eller fortsätta med mitt virkprojekt osm snart är klart, det ska bara sättas ihop.

Imorgon har vi inga direkta planer. Kalle kommer vara borta hela dagen så om någon vill leka med oss så hojta till! Nemo är lite snorig men är man inte rädd för bacillerna så...

Förresten, vet ni hur duktig jag varit denna veckan? Jag har gått en långpromenad varje dag, utom i tisdags då vi var i Malmö men då gick jag i stort sett hela dagen ändå. Det gäller bara att komma igång sen blir man beroende av frisk luft varje dag.



Jörgen läser Nemos favvobok och Kalle är mest trött

Tusen tack

Jag vill ge ett stort tack till alla er som messat, kommenterat och ringt de senaste dagarna. Det som hände var en stor chock för mig som jag bearbetat bra genom att prata massor om det. Jag har nog fortfarande inte riktigt fattat det på bågot vis, det är liksom för hemskt att ta in och synen som mötte mig i onsdags morse kommer nog alltid sitta på min näthinna.

Men att det finns så många som bryr sig och förstår hur jag känner, det gör mig glad mitt i allt det jobbiga. Ett extra tack till Nina som lånade ut bil och ställde upp som barnvakt idag och tack till Ninni och Mikael som erbjöd sig. Jörgen ska ha ett stort stort tack för att han åkte från sitt jobb för att hjälpa mig och min underbara Kalle förtjänar alla kramar i hela världen för att han ställt upp som han gjort.

Jag är så glad för att ha människor runt omkring mig som ni, både de jag känner och de som jag "bara" känner via bloggen.

Revolution

Kolla in de sjukt fina manchesterbyxorna jag köpte på POJKAVDELNINGEN på HM i tisdags. Nu undrar ni kanske varför jag skrev pojkavdelningen med stora bokstäver men titta noga på bilden så kanske ni ser...



Just det! Hjärtan på knäna, på pojkavdelningen! Är inte det helt fantastiskt? Snacka om revolution. Jag slog till på dem direkt och jag tror de inte kostade mer än 99 kronor.

fredag, november 05, 2010

En ihopsydd Herr Kanin

Jag fick en tid hos veterinären 14.15 idag och min underbara granne ställde upp och passade Nemo och jag fick lånas hennes bil.

Herr Kanins öga hade som tur var klarat sig utan skador men ögonlocket var tvunget att sys ihop både under och över ögat. Han hade ett fult sår i sidan också men det gick inte att sy eftersom det var för brett. Och för att sy behövde han sövas och då blev jag genast orolig för att jag skulle förlora honom också. Herr Kanins pappa dog under narkos men själv klarade han att bli sövd under kastreringen iallafall.

Som tur är gick allt bra och jag fick ta med en groggy kanin hem. Han satt hos mig i soffan tills han kvicknat till och eftersom han inte får bo ute nu med de skador han har så byggde Kalle upp en hage på vinden som är fylld med en massa gott hö. Där kan han återhämta sig samtidigt som han får vara kvar i ett lite svalare klimat så att det inte blir en chock att komma ut igen. Ögondroppar fyra gånger om dagen och tvätta såret en gång om dagen står nu på schemat.

Jag åkte till Veterinärerna på Bruksgården som ligger utanför Svedala och jag rekommenderar alla som bor i närheten att åka till dem. De är otroligt snälla och bryr sig om både en själv och djuret. Helt underbara!

torsdag, november 04, 2010

R.I.P

Idag begravde Kalle och Jörgen kaninerna. Jag fixar inte att vara med utan gick ut lite senare och satte ett ljus på graven. Nu ligger där 11 kaniner. Alldeles för många. Puffen, Lilith, Lillan, Musse, Leo, Goliath, Hilde, Dino, Charlie, Lucia och Lilla Leo.

Sen gick jag till Herr Kanin. Jag har inte orkat gå dit förrän nu, det har känts alldeles för jobbigt men han verkade bli glad att se mig. Dock såg jag att hans öga är skadat och skulle behöva kollas av en veterinär. Sånna här gånger är det jättejobbigt att inte ha bil för veterinären jag går till är en lantveterinär dit jag inte kan åka buss. Så om jag ska se om någon vänlig själ skulle kunna passa Nemo och låna ut en bil till mig så jag kan åka dit imorgon OM jag kan få en tid.

Ingen mård är fångad ännu tyvärr men jag har en idé om hur jag ska rigga fällan och ska prova det imorgon. Jag kommer inte få någon ro förrän mården är borta och jag önskar jag kunde hitta den påkörd.


Vila i frid, finaste kaninerna...

Komma vidare?

Jag är så jävla arg för att mården rymde igår. Vi hade den och hade den inte slitit ur gallret ur buren hade den varit död och begraven vid det här laget. Så länge den härjar här ute får jag ingen ro, jag kommer inte kunna gå vidare. Men sannolikheten att mården ska gå in i i samma fälla en gång till verkar inte så stor.

Jag har varit inne på ett community för att få lite tips och frågat saker om hur jag ska kunna fånga mården och självklart måste det lägga sig i en massa jävla pretto-människor. Jag blir så irriterad. En tjej skrev att jag skulle komma ihåg att mården också är ett djur så den ska inte plågas eller lida. Jag svarade att jag absolut inte vill plåga något djur, men den här mården har plågat ihjäl fem av mina kaniner så jag kommer göra allt för att få fast den. Då kommer någon annan och skriver: Är nog inte enda mården som finns...

Nej men fan i helvete, det vet jag väl! Men i min trädgård är det den enda som finns och den måste väck. Fattar folk inte det?? Nej det ska värnas om allt och alla men folk fattar inte hur det är att bli utsatt för något sånt här. Tack och lov var det en klok person som gav svar på tal:

Mårdar går ensamma i sitt revir, såvida dom inte går med ungar. Dom jagar slut allt småvilt i området och när dom inte hittar mer mat så flyttar dom vidare och jagar i ett annat område. Den mården vet att Linnéa har en kanin till och den ger sej inte förrän den fått tag i den.
Hon har inget annat val än att ta den.

Om ni inte har varit med om en mårdattack personligen så var snälla och starta inte en tyck-synd-om-mården-kampanj här nu. Det är det sista man behöver höra i detta läget. Den ena mården jag haft här hotade både mig och hundarna när dom var ute på gården. Mårdar är farliga djur och går dom in i trädgårdar och hotar folk och husdjur så måste dom bort. Mina barn fick inte vara ute när hon höll på här.

Man kan heller inte skydda sina husdjur mot mård. Mård är ett smart djur som går igenom trä och lär sej dyrka karbinhakar utan vidare. Dom är envisa som synden och ger sej inte förrän dom lyckats. Dessutom har kaniner en inbyggd skräck för mårdliknande djur, så extranät gör ingen skillnad. Visar sej mården för en kanin så dör kaninen av chock.

Så om ni inte har något uppmuntrande att säga här så låt bli att säga något alls. Jag jobbar med vilda skadade djur och värnar om att alla djur har sin plats i naturen. Men här pratar vi inte om en mård i naturen, här pratar vi om en mård som massmördar i Linnéas trädgård och kan bli riktigt farlig även för hennes familj och så kan man inte ha det.

onsdag, november 03, 2010

Mårdjävel

Det var en mård som tog kaninerna. Den kom tillbaks lite senare så jag hann få ett kasst foto av den.


Kalles pappa kom hit med en fälla som Kalle och Jörgen satte ut ikväll. När jag kom hem från grannen nyss så hade mården gått i fällan men lyckats dra in nätet och kommit ut. Nu är fällan förstärkt och gillrad igen men jag är jätterädd för att den inte ska gå på det igen. Någon som vet hur det funkar?

Håll alla tummar och tår för att mården går i fällan så vi får avliva den jäveln. Innan det är gjort kan vi inte släppa ut stackars ensamma Herr Kanin..

Ont

Min granne Nina ringde nyss och hon hade vaknat vid kvart över tre inatt av ett jävla liv. Det hade hållit på i en halvtimme-trekvart innan det blev tyst igen. Så kaninerna fick alltså kämpa för sina liv så länge, vilken panik de måste ha haft. Det gör ont i mig att tänka på.

5 av 6

Dino är också död...

Sorg

När jag kom upp för drygt en timme sen och ställde mig i köket för att göra frukost till Nemo så tittade jag ut till kaninerna som jag brukar. Men synen jag möttes av var inte som vanligt. Kaninerna låg döda i sina hagar. Jag fick en chock. Det såg så hemskt och brutalt ut. De vita fina kaninerna låg smutsiga och döda lite varstans i hagarna. Jag ringde Kalle men han kunde inte komma då han är i Malmö så jag ringde Jörgen som kan komma på sin rast klockan 9.

Jag ser att Herr Kanin lever. Han sitter uppe på ett av husen men jag har inte vågar gå ut, jag klarar inte av det. Hilde, Lucia, Charlie och Leo är döda och Dino ser jag inte alls. Jag hoppas så mycket att han gömmer sig någonstans och att han också lever.

Usch så hemskt det här är, det är så brutalt och rått. Stackars mina älskade kaniner. Antagligen är det en iller eller mink som kommit in och bitit ihjäl de. En räv hade tagit en kanin som mat men låtit resten vara, men en iller eller mink tar alla. Jävla skitdjur. En fälla ska upp snarast. Jörgen ska lägga kaninerna i en låda så Kalle kan titta på dem när han kommer hem.

Så det här blev ju en bra start på dagen. Usch, det känns så hemskt..

tisdag, november 02, 2010

Lite shopping

Jag och Nemo hade en trevlig dag på stan. Lite shopping på Indiska, HM, Lindex och Kappahl blev det och en falafel för mig när Nemo sov. Det gick bra på Teddystudien förutom att det var svårt att sticka Nemo idag så det blev en prick i stortån istället. När röret nästan var klart sparkade Nemo till så att det skvätte ut överallt. Gött. Men de senaste proverna såg bra ut, ingen diabetes än så länge!

Ikväll har Jenny, Ted och Oliver varit här och ätit middag och jag lagade en älggryta som blev omtyckt. Nemo var sjukt trött och när Oliver tog hans napp ur munnen på honom blev han arg som ett bi och skrek som en gris. Vilken cirkus det blev. Nemo somnade som en stock när jag la honom, inte ett ljud.

Nu ska jag gå ner och göra iordning en god kopp té och invänta veckans höjdpunkt: Desperate Housewives och Cougar Town!

måndag, november 01, 2010

Bajs

Jag är sjukt trött och ska snart gå och lägga mig. Har en skitjobbig hosta som jag verkligen inte ska förfölja mig under natten. Jag behöver få sova ordentligt, det är drygt att vara lite småsjuk men inte riktigt kurera sig. Och förresten, hur mycket högre var självmordsstatistiken innan nässprayet uppfanns? Va?

I morgon ska jag och Nemo till Malmö på Teddystudien och lämna lite blod och svara på frågor. Vi är där en gång var tredje månad och gör det, en gång i månaden skickar jag in Nemos bajs i tre olika rör och så skriver jag en matdagbok inför varje besök som innehåller ALLT Nemo äter under tre dagar. Lite meckigare ju större han blir och den här studien håller på tills han är 15.. Kom nu 15-åriga Nemo så ska vi lägga ditt bajs i små rör och skicka iväg..

Men det är värt det. Det är en diabetesstudie eftersom Nemo har anlag att utveckla diabetes och skulle han göra det så upptäcks det ju i god tid.

Nej nu ska jag kolla busstiderna och ta en i god tid så vi hinner en sväng på Indiska också.

Vikten.. igen.

Imorse vägde jag mig och fick en smärre chock. Det var helt galet. Jag fattar att jag gått upp i vikt men ja, det är väl lättast att förtränga. Men detta var katastrof med stort K. Och A. Och T. Och A och S och.. ja ni fattar.

Nu är detta inget säg-att-jag-inte-är-tjock-när-jag-gnäller-om-det-inlägg för det är bara att konstatera att jag är inte smal vad andra än säger. Och att du är fin som du är betyder inte ett skit för det hade väl folk sagt hur många hundra kilo jag vägt.

Just nu väger jag 8 kilo MER än min inskrivningsvikt på MVC som jag aldrig kommit ner till efter förlossningen. Som närmast har jag nog varit cirka 2 kilo ifrån. Och jag väger 2 kilo MINDRE än när jag kom hem från BB. Och visst, det är bra att det inte är mer men hallå! Jag gick upp 21 kilo under graviditeten, när jag kom hem från BB hade jag som sagt gått ner 11 kilo och så 2 till på det. Det leder till 8 kilo oönskade kilon plus lite finslip på det, helst.

Nu är det fler promenader som gäller, inte en massa jävla skitgodis eller megastora portioner mat. Ett eller två glas vatten innan middag och helst äta på en assiett för rätt mängd. Ikväll ska vi till Kalles föräldrar eftersom Kalles pappa fyller år så då blir det ju säkert någon slags onyttighet men det ska vara minimalt!

Jag vill inte börja med någon diet eftersom jag är så trött på det och sen så vill jag vara ett bra föredöme för mina barn. Jag vill inte de ska undra varför mamma är tjock ena halvåret och sen bantar nästa halvår. Nej de ska ha en sund syn på mat och godsaker och jag ska verkligen försöka bli normal nu för detta håller inte.

Ångest

I fredags fick jag ett brev som gjorde att jag blev aningens förvirrad. Lade undan det för att ta itu med det idag men Igår fick jag plötsligt jättemycket ångest och blev jätteorolig över det. Jag fick inte ro i kroppen men fixade till det och ringde ett samtal så nu är allt bra igen.

Men fy vad jobbigt det var med ångesten. Jag fattar inte hur jag orkade leva med ångest och oro i stort sett hela tiden förut. När jag var tillsammans med N i ungefär 2,5 år var jag ständigt nervös och orolig. Det var alltid något som gnagde inom mig och ilade i bröstet. För några år sen kom ångesten tillbaks efter en rad jobbiga händelser och jag fick ångestdämpande medicin för det var så jobbigt. Det gör så ont att ha ångest, och det är så fruktansvärt att leva med.

När jag träffade Kalle tog jag medicinen men kunde successivt trappa ner och för att sen sluta helt och jag tror det var mycket att Kalle var så otroligt snäll och trygg, precis en sån person som jag behövde i mitt liv. Visst mådde jag dåligt ibland och var lite smådeppig men det var ju inte alls den ständiga ångesten som åkte bergochdalbana i kroppen.

För ungefär 3,5 år sen gjorde jag en helomvändning i livet och sen dess har jag bara mått bättre och bättre. Senaste åren har jag mått oförskämt bra och inte alls känt av rädsla eller oro för något. Mitt motto har blivit att allt ordnar sig och med den inställningen har det mesta gjort det. Jag tror fortfarande det men jag blir lite rädd för att något är på väg tillbaks. Jag hoppas verkligen inte det för känslorna jag upplevde igår gjorde mig rätt så förlamad. Jag kan inte släppa tankarna och bara maler och äter och tänker.

Nu får det bli en vändning, peppa uppåt och ta hand om mig själv. Mer motion är definitivt något som jag skulle må bra av. Vad är era bästa må bra-tips?